Mobbning? Varför?!
Alltså något jag aldrig har förstått mig på är mobbning..
Jag mår psyikskt och fysiskt dåligt så fort jag hör ordet och vill typ bara gråta!
Varför mobbas vissa för?
Det kan inte jag svaret på, men jag kan gissa mig till..
Det jag tror mest på är att mobbarna får alltför lite uppmärksamhet i både familjelivet som det sociala livet. Att man vill så gärna ha uppmärksamhet och känna sig STOR. Att här finns JAG, att känslan av att känna sig "behövd" är otroligt stor hos människor idag. Det att ensam är stark funkar inte för alla.
Att en människa blir mobbad kan jag inte heller svaret på. Men där är det nog att den svagaste länken skall elimineras. Den som är "stor och stark" måste göra något åt bihanget (skiten) som ingen vill ta hand om.
Men varför måste det vara så för då?
Jag avskyr att se dom små barnen mobbas, att se den lilla indivden som blir mobbad går i väg skamsen med svansen mellan benen och tårade ögon. Det är fruktansvärt! För att sedan inte kunna berätta detta för någon, för den utstötta är ju alltid själv, som sagt bihanget ingen vill ta i. Individen går i sina egna tankar och förstår inte varför den blir mobbad. När denna person sedan försöker att inte göra så mycket, utan lever i sin egna värld..så måste ialf den där mobbaren dyka upp och visa sina stora Karl Alfred armar inför sina så kallade "kompisar" - och denna lilla personen som blir mobbad sjunker bara mer och mer ner i sina skorsulor.. Det är usch och fy sånt här!
Men det värsta är väl ändå dessa personen som finns ibland mobbaren, "kompisarna" som står där och slår och skrattar åt stackarn - som kanske inte alls vill det egentligen, men måste för att inte vara stackarn. Hur kan man tillåta sig själv gå så lång..
Det finns flera olika sätt att mobbas på, men varför ska det finnas flera olika sätt egentligen? Varför kan det inte bara finnas 0 sätt?
Att det kan bli så olika, man kanske inte gör något speciellt för att bli antingen eller, utan man kanske blir en mobbare för att man blev så arg på bänkkompisen för att han stal ditt sudd jämt - och du klippte till den.. Och vips så visade sig att du har ju stake så alla som fick respekt för dig puschar dig för att göra det igen! och igen! För det var ju coolt..
Så då kanske du var den som tog suddet hela tiden och i själva verket ville bara låna det, men tänkte dig inte för att fråga innan.. Och vips så var du den mobbade..
Det kan vara så lite som gör det. Jag vet inte för jag har aldrig försökt eller vart i dom kretsarna att bli mobbad eller mobba. Men jag var inte den som stod och tittade på utan försökte att hjälpa, och var kompisstödjare. Jag försökte ialf, det skedde ju inte direkt några mirakel bara för att jag var det, men ja jag vet inte.
Jag ser ialf upp till FRIENDS som försöker att få mobbningen att upphöra - ni gör ett otroligt bra jobb!! Stor eloge för er!
Men vad kan vi göra i hemmet med barn som går i skolan? Kanske tala om för våra barn att det är inte okej, och kanske prata med barn? Höra hur det går på skolan. Och med prata är det inte via sms eller datorn som man ska prata. Man kan ju försöka ialf.
Avskyr ialf mobbning.
//
